Nya pråjlar!
För 4 år sen ägde jag inte ens en dator och nu har jag en liten minilaptop, har aldrig ägt en telefon som varit super hi-tec heller men nudu äger jag en x10 mini pro!
Vad är det som håller på att hända med mig? Hoppas det är övergående bara haha.
Vi har spanat in en soffa på jysk också, en bäddsoffa som kan vara skönt för mina syskon när dom ska slagga här. Ska försöka fixa in en bild här:
Den var väl helt ok? Sen ett nytt soffbord också som inte är lika stort som ett matbord...
Kostar just nu 4500 så det blir att spara några månader, förhoppningsvis finns den kvar sen.
Jag vill prova zumba fitness också, det ser skitkul ut, jag tvivlar ju påatt det går fort att bli vältränad men skitsamma om det är roligt!
Men hell to the no att jag betalar 600 för det, så mycket vill jag inte ha det.
Nu ska jag försöka snikra ihop nån lunch men jag återkommer med ett förhoppningsvis mer givande inlägg later...
Female problems
Usch va det är pissigt att ha mens. Det förstör verkligen allt, man får finnar, blir fetare (om så endast för stunden) har ont i magen som är uppsvälld till 4dubbel storlek, humöret dalar och man kan börja grina när man står och diskar pga att ens unge inte vill sluta skrika vad man än gör.
Ja jag pratar av egen erfarenhet och det är denna dag jag pratar om.
För första gången i sitt liv så vägrade Alexander sova middag, förut har han som minst iallafall sovit en halvtimme. Detta resulterade i ett supergrinigt barn och en väldigt rymningsbenägen mamma.
Efter mycket om om men fick jag honom att somna föratt han efter en timme skulle vakna gallskrikandes.... då var det nära att jag packade en väska och gick men eftersom det är mindre ok så stannade jag hemma och gjorde allt i min makt föratt han skulle lugna ner sig. Panodil ifall han hade ont någonstans, välling, mys, lek, mera mys i soffan, sång, gunga, ja you name it.
Efter allt detta blev jag lite less och tog upp honom från golvet för 384 gången, satte honom i knät återigen och sa, nu räcker det, såså såså bestämt och höll honom i ett fast grepp, inte hårt men bestämt och tro på fan.. ungen lugnade ner sig! Wow! Så satt vi så och kramades ett bra tag innan jag provade att lägga honom igen och han somnade!
Jag trodde aldrig att han skulle gå med på det och han gör det ännu i skrivande stund.
Lika var det inatt, vaknade och grät och blev mer och mer arg vad vi än gjorde. Undrar vad det är frågan om?
Nån med erfarenhet får gärna skriva kommentar.
Trots detta är han det finaste jag vet på jorden, helt sjukt vilken kärlek man känner till sitt barn.
Det finns inte många andra som kan få mig att skratta 2 sekunder efter att jag varit nära att gå hemifrån.
Nu är det csi som gäller
over and out.
Good riddance...
Hoppa och skit så länge hängslorna håller!
Det finns verkligen så mycket idioter i denna värld, jag kan säkert räkna upp 100 pers i falun/borlänge som jag inte tål över huvud taget och ironiskt nog umgås ofta dessa med varandra också...
Som en person här tex. Ser ut som en fet gris, älskar att trycka ner andra och bossa omkring, säkert pga detta faktum att hon är fet och ful. Nu kanske ni tycker att jag är taskig som kallar henne fet och ful men det skulle jag aldrig göra om hon inte var så ful på insidan som hon är.
Hon har en kille också som ser bra ut och är en såndäringa "för snäll" kille, ja självklart behandlar hon honom som en omyndigförklarad. Usch!
Sen avskyr jag också folk som ska vara så jävla over the top hela tiden och fejkar klaustrofobi föratt dom befinner sig i en stad längre än 3 månader. Dom vill liksom vara så speciella och intressanta så det blir löjligt. Vad hände med att bara vara den man är? Det är väl coolt det om något, att våga visa sig på riktigt, blotta sig liksom. Nej fan, nu ska det vara så himla pretto så jag spyr rakt ut. Man ska vilja åka runt jorden och packa sallad och sånt föratt vara en spännande människa. Skulle man vara nöjd med att bo i Sverige där man är född och ha ett bra jobb där så är man lika intressant som Göran Perssons liv med systembolagets direktör.
Det är en sak att vara en sådan människa om man nu är det på riktigt och inte föratt andra ska tänka: wow henne/honom skulle jag vilja vara.
*kräks*
Helghets?
Jag har glömt hur det känns. Helghetsen som börjar infinna sig fredag eftermiddag om inte tidigare. Vad ska jag göra ikväll? Utgång eller stanna hemma? Utgång! Vad ska jag ha på mig? Vem ska jag gå ut med? Vart ska vi gå? Förfest? Efterfest? Systemet? Sen när man har rätat ut dom flesta frågetecken så brukar en kväll se ut som följer:
Skynda till systemet innan det stänger.
Hem och duscha
Fixa håret och måla dit partyansiktet
Rota igenom hela garderoben efter kläder som inte duger men man har inget val för man måste ju ha kläder på sig på krogen.
Gå på förfest
Bli så full på förfesten som man igentligen behöver vilket innebär att man inte behöver dricka mer... igentligen.
Stapplar ut på krogen.
Köar i inträdet.
Köar i garderoben.
Kissa eftersom man har stått i kö i hundra år.
Köa till toan.
Köa till baren.
Dansa.
Leta ragg (om man är singel det vill säga.... fast ja, det finns ju folk som gör det utan att vara singel)
Köa en sista gång i baren för den där beställningen man inte alls behöver, den som får en att kliva över kanten.
Kissa en sista gång innan kön till garderoben.
Hämta jackan (efter att ha köat tillräckligt länge för att bli kissnödig igen)
Gå till närmsta pizzahak för fylleätning.
Stappla hem.
Däcka av i sängen med smink och kläder på.
Nu är det inte så det fungerar längre. Folk säger att livet förändas när man får barn och det är inget snack om det. Visst kan du fortfarande gå ut på krogen och göra precis som ovan men dagen efter kan du inte göra som du skulle kunnat innan barn.
Sova tills du vaknar och är du massor med bakis så kan du dricka lite vatten och sen sova ännu mer. sen när du vaknar och mår så pass bra så att du kan gå ut så blir det en pizza och soffläge hela dagen. Nej nej nej nej nej......
För det första är du så trött på själva partykvällen i fråga för att du har gått upp 5 på morgonen och inte haft en chans att sova nåt på dagen. Sen är det ju det där med att vara bakis. Ditt barn tar absolut ingen hänsyn att att du mår skitdåligt, ligger och spyr och bara vill injecera flott i dina vener för att må bra. Du måste fortfarande gå upp tidigt och göra alla dom sakerna som du brukar, man slipper inte undan liksom.
Ja, det är värt det ibland absolut men jag kan för första gången inse varför man inte ser dom som fått barn lika ofta ute längre. Dom har inte blivit torrbollar eller anser sig vara för vuxna för att gå på lokal, nej dom önskar nog inget annat än att få gå ut och släppa loss på riktigt men det är inte fysiskt möjligt helt enkelt.
Man skulle bli utbränd på 2 röda om man försökte göra som innan.
Det skulle iallafall jag.
Någonting har förändrats kan jag ju säga...
Bloggar om att blogga
Jag läser ganska mycket bloggar och så har jag ju facebook som typ 98% av jordens befolkning och jag måste säga detta. Att läsa om att varje dag är underbar och att man älskar sin familj och dyl. ger mig ingenting, visst ett sådant inlägg då och då tycker jag inte gör något men kom igen. Det finns väl mer?? Som resten av världen tex? Att läsa tex. min vän Lisas blogg är rent befriande. Hon skriver precis hur det är! Vissa dagar vill hon hylla sina barn och livet är vackert och i nästa inlägg vill hon sälja dem på blocket, gå ut och dricka vin och vara 21 igen. Hon skriver om verkligheten. Det är bara ett exempel på en blogg jag tycker om och jag säger inte att det måste vara bitta inlägg föratt det ska vara bra men det är inte kul att läsa inlägg efter inlägg om puttinutt och gulligull! Tyvärr! Jag är ledsen om jag trampar någon på tårna nu men det verkar som att folk är så rädda föratt sväva ut lite eller skriva nåt negativt om tex. sina barn eller sambo eller dyl. Jag menar, folk klagar ju på sitt jobb och vädret hela dagarna, varför inte säga nåt om det andra i sitt liv? Jag älskar att läsa när folk skriver det som folk tycker och känner men som de flesta inte skulle erkänna. Sånt är real! Ge mig mer av det och mindre sagovärld med perfekta lintottar och mammor/pappor som har ett konstant colgate-leende och påstår sig aldrig vara trötta eller less.
Igår var Lisa här med sina bedårande ungar, jag har paxat Eira till Alexanders blivande brutta, vi ska ha skitsnygga barnbarn har vi bestämt så dom måste fixa det. Nånting kan man väl få kräva i retur för sveda och värk?
Allt luktar inte bullar jämt, ibland smyger sig en doft av sur mjölk in också och det behöver man inte skämmas för!
Fram med det bara! Om fler gör det så tror jag att mycket prestationsångest skulle förvinna i samhället också för då skulle man få se att det finns fler som inte vet hur man gör, misslyckas, skiter i att göra det man ska.
Igår var Lisa här med sina bedårande ungar, jag har paxat Eira till Alexanders blivande brutta, vi ska ha skitsnygga barnbarn har vi bestämt så dom måste fixa det. Nånting kan man väl få kräva i retur för sveda och värk?
Vi käkade hallonpaj och ungarna härjade lite, kollade på i drömmarnas trädgård och vi fick snacka lite, vi bestämde dock att vi måste styra upp en vinafton så vi kan prata på riktigt, barnen har ju en tendens att avbryta 200 gånger i ett samtal. Jag tog ju kort också men dom ligger på kameran och jag vet inte vart sladden är men man kanske kan sätta i kortet igen och lägga över dom dit?
Ja nu ska jag fixa gröt till Alexander och förhoppningsvis få honom att sova lite, sen blir det fan en långpromenad idag innan Herr och Fru Kamph kommer o hälsar på!
Ja nu ska jag fixa gröt till Alexander och förhoppningsvis få honom att sova lite, sen blir det fan en långpromenad idag innan Herr och Fru Kamph kommer o hälsar på!
Kan själv?
Det kommer inte in lika mycket i munnen men ska jag försöka så vägrar han helt, han får därför peta i sig den han vill själv.
Idag kommer Lisa med familj hit och ska fika lite, blir en uppdatering senare om det!
Gosig unge: Bästa unge!
Jag måste bara säga det, han har varit så go idag o kramig! Han brukar ju vara som en hal fisk när man ska försöka gosa med honom, han har inte tid med det men idag fick jag kramas och han har kommit och satt sig i mitt knä hela dan.
Sånt kan jag leva på dom dagarna han är jobbig och jag bara skulle vilja gå ut genom dörren.
Nackspärr har jag haft idag också, jag orkade inte ens diska klart allt för det gjorde så ont. Tur att Emma kom hit just idag o hjälpte mig lite med Alexander, hon är den bästa vän man kan ha! Om alla hade en sådan vän så skulle det inte behövas så mycket antideppresiva piller i omlopp kan jag säga.
Nu ska jag försöka dra in min nackspärrade kropp på toa....
Ännu en dag på fortet
Hur kan man sova när Alejandro drar runt som en tornado????
Såhär äter Alexander sin macka, jag får inte göra den i småbitar heller.
Jag har funderat och funderat, ni som läser min blogg får gärna komma med synpunkter (om det nu är nån som läser vill säga)
Jag har funderat på att börja med gi-metoden. Jag tycker det verkar vara effektivt och jag vill gå ner mina gravidkilon nu, det är 6 kvar så jag måste dra till me nåt. Ja sen måste jag ju sluta äta toblerone till frukost och sånna där grejjer men det fixar jag.
Det är bara ett problem som jag ser det, Pasta...min kära vän pasta... hur ska jag klara mig utan den? Man kan ju kanske unna sig en dag varannan vecka eller nåt? Jag tycker ju om bulgur o sånt så jag får väl prova.
6-8 kilo skulle jag vilja gå ner och igentligen vill jag träna också men jag har ju noll karaktär så det lär väl inte hända....
På måndag nästa vecka ska Alexander bli fotad av en som har riktigt kamera o grejjer, vi ska vara i liljequiska och lekparken brevid, sen får jag skicka in dom själv på förstoring men det är det ju värt =)
Nu gafflar min son om nån mamma mamma mamma jag tror det är mig han menar så jag ska väl ta reda på vad han vill.
Note to self
Chokladflingor till frukost.....ingen bra idè.
Sockerniagarafallet kom och jag dukade nästan under.
Larmet gick före 6 idag.
Igår hade jag sovmorgon... Det hade jag inte idag. Vrålet lät som 10.000 orscher som stormade Helms Klyfta.
Så det var bara att fixa vällingen fort som fan och gå upp, nåt eftervrålsmys kunde man ju glömma.
Så nu sitter jag och skriver här medans Emil leker och försöker fota honom.
Apropå fota så ska vi fota Alexander på måndag nästa vecka, en kompis till min bror som gör det billigt men väldigt fina bilder blir det, vi ska vara vid liljekquistaparken och lekpaken som ligger brevid.
Förstoring får jag väl fixa själv men det blir ju iallafall billigare än att gå till en fotograf som tar en miljard per bild.
Idag kommer Evan hit med sina barn, tvillingarna är väl typ 7 veckor tror jag och så kanske storasyster hänger med också som är ett och ett halvt lite drygt.
Det kanske jag redan skrev igår? jaja jag är senil ibland.
Emma kommer också hit nån gång under dagen så min plan är att fixa en vanlig paj samt en hallonpaj yaaam!
Tröttare än en båtlast vikingar som varit ute på raid sitter jag nu här och önskar att jag hade köpt fler energidrycker igår eller speed eller vad som helst, dagen kommer att bli lång som en blåval!
Blir väl mer senare om jag har nåt vettigt att printa ner..
Utkast: Aug. 1, 2010
Om det är någon som har undrat hur arg min son kan bli, jag betvivlar detta men här kommer iallafall ett bildbevis.
Men han är så sjukt söt också så det väger över, här hoppar han omkring på slältträffen igår i Torsåker
Nu sitter min bror här och ska hjälpa mig med att fixa till bloggen, han tycker att jag inte ger den nog med uppmärksamhet designmässigt.....det finns en bra förklaring till det: Jag skolkade på VARJE databaserad lektion under hela gymnasietiden! jag kan endast surfa på nätet, thats it! Men jag är bra på andra saker, typ paj.
Imorgon kommer Eva hit med sina små avkommor och sen kommer även Emma min bästa guldstjärna och ska hänga lite. Hon får alltid paj när hon kommer hit hehe men gött är det!
Idag har jag inget vettigt alls att printa ner men imorgon blir det säkert en hel del, ska försöka börja lägga in kort också lite of på er!
Minnen till musik...
Gud vad jag sitter och är nostalgisk nu.
Musik tar en verkligen tillbaka i tiden, behöver ingen maskin här inte.
Lars Winnerbäck: Soundtracket till filmen om min ungdom, allt sammanfattas i texterna och när jag lyssnar på honom så är det alltid regn och höst och jag går på hagagymnasiet med mina svarta underground kängor och rött hår, drack alltid kaffe i timmar på flamingo med alla jag hängde med och rökte så mycket cigg att jag skakade av allt koffein och nikotin på vägen hem till min etta i forsa på 20.5 kvm
Joseph Arthur: När jag flyttade från Mora, bodde hemma en månad och hängde med Lillebror och världens bästa Emma jämt i hennes etta på dagny med loftsäng som jag var livrädd att gå upp i haha jag trodde väl att jag skulle bryta nåt. Mackaroner och köttbullar till middag varje dag och alltid påväg på fest med Emma och kassar fulla med carlsberg
Anna Thernheim: Jag och Emma ligger och är bakis i hennes tvåa på dagny (som hon skaffade efter ettan) och vaknar till detta som varit på hela natten.
Smashing Pumpkins: Ett förvirrat ögonblick på gymnasiet när mitt hjärta var helt söndermalet i en köttkvarn, herregud vad man kan vara förkrossad i tonåren och vad härdad jag känner mig när jag jämför med denna tid och nu.
Jeff Buckey: Ett av många snedsteg i livet, förhoppningar och grusade drömmar anno 2004-2007.
Train: Ensam i en tom lägenhet i Mora med endast ett stort akvarium som sällskap samt en lika stor misär i väntan på att få komma hem till Borlänge där jag hörde hemma men ändå med sorg i hjärtat att lämna något jag hade trott så hårt på.
Gwen Stefani: Göteborg, min och lillebrors lägenhet på stan, evigt plockande av ölburkar och sovande män på balkongen. Gilmore girls på tv varje dag och en kombo (kallas det så när man bor med en kompis?) som borstade mitt hår jämnt när jag ville det i världens skönaste gröna soffor. Valiumsofforna kallade vi dom för man somnade alltid så fort man la sig i dom.
The list goes on men det skulle ta dagar att skriva resten.
När jag tänker på den tiden eller dom tiderna kanske man ska säga för det är verkligen olika epoker i mitt liv så känns allt väldigt snurrigt, som att jag konstant åkte karuseller dygnet runt och minnena är lika snurriga men när jag hör dessa låtar så får jag klarare minnen, nästan så jag kan se mig själv gå där på walintorget 21 år gammal och hjärtklappning av olika anledningar. Jag visste lite då om hur det fungerade, alltså jag var ju inte dum i huvudet heller, de flesta som känner mig skulle nog säga att jag var ganska skärpt och fötterna på jorden och det hade jag också men mitt huvud var ute och flög hela tiden.
Folk säger ju att det är delvis livet som formar en till den man är och det håller jag med om, jag är glad över att ha fått uppleva så mycket endå både bra och dåliga saker för det har ju gjort mig till den jag är, låter klyshigt men jag hade inte velat vara på något annat sätt.
Nu ska jag nog göra nåt vettigt eller inte....
Ska jag orka göra en irish?
Det är just nu den stora frågan i mitt huvud. Ska jag orka vipa grädden, brygga kaffet.... jag vet ju att det är värt det i slutänden så jag borde verkligen göra det. Hungrig är jag också... önskar att man kunde bli mätt på irish coffee. Klart man kan om man dricker många nog men jag tror jag däckar av innan jag hinner känna det iallafall.
Min son har fått för sig att vakna typ hundra gånger per kväll/natt (klart det inte är hundra men det känns som det, ok, 3-4 då.) börjar fundera på om han har nattskräck? Det finns ju något sådant har jag hört, han vaknar och gallskriker, jag lägger ner honom igen och ger nappen och då i de flesta fall somnar han direkt, annars kan det krävas välling och både det ena och det andra innan han somnar om.
Hoppas det inte håller i sig länge till, det börjar ju kännas som spädbarnstiden all over again.
Jag är vekligen sunking nu, jag duschade igår och tvättade inte håret, varit ute i regnet och promenerat idag med mitt skitiga hår som bara blev skitigare och skitigare för varje steg. Kom på att jag inte hade deo heller så jag måste verkligen ha luktat glass och tårta när jag var hos Madde idag. Det dyker väl upp nån räkning från anticimex i dagarna kanske.
Eller en soctant som har blivit uppringd av någon som såg mig gå från rusta idag, jag kan måla upp en bild här:
Sunkiga mjukisbrallor, uppsatt fett och skripigt hår, mörka ringar under ögonen och ungefär 3 icakassar därunder också, ammningsbh som inte är smikrande för siluetten direkt, foppaskor och ingen jacka... i spöregn...
Om jag hade sett mig själv så hade jag nog också ringt och anmält mig, hon måste ju gå på crack hade jag tänkt.
Man kan ju hoppas att soctanten själv har barn så man har en sportslig chans att försvara sig iallafall.
Nu ska jag fan sätta på det där kaffet så det blir nån irish för den slitna crackmorsan.
Over and out.
Lugnet är här
Nu sover vilden, somnade själv utan att vråla alls, helt sjukt =) Men det är ju skönt för oss båda, kan ju inte vara så kul för honom heller att skrika o vara ledsen när han ska sova.
Vi har haft syrran på besök i helgen, vi har väl mest glott på film och setat på fejjan som man gör i vanlig ordning, skönt slappt häng liksom =)
Idag är jag inte förbannad på nåt och av någon anledning så har jag som mest att skriva om jag är arg eller ledsen på något. Man kanske borde bli aggressiv på heltid?
Det blir iallafall ghost på tv ikväll det kan jag lova, en av mina gamla favvisar från uppväxten och jag är fortfarande en sucker för 80-tals filmer, eller det kaqnske är en från 90? Ja hursom, bra skit är det iallafall.
Gud vilket givande inlägg, jag borde ju få nåt slags bloggpris..
Varning, argt inlägg!
Idag är jag sur. Det är inget speciellt som har hänt alls men jag började tänka på en sak som gör mig förbannad och jag kan verkligen konsten att reta upp mig själv so here it goes:
Jag vill slå ett slag för alla som fött barn på under 6 timmar.
Varför då? Jo föratt alla jävla prettomorsor som legat i 47 timmar alltid ska "förminska" våran upplevelse av förlossningen.
Säga saker som: HAHAHAHAHA 6 TIMMAR? du ar ju inte fött barn på riktigt du, tänk dig mig då som fick gå med värkar hemma 2 dyng o sen ligga och krysta tills det blev ny årstid! Det du!
Jag har bara en sak och säga till er: HÅLL KÄFTEN!
Nästa gång nån säger nåt liknande till mig så smäller det eller så ska jag säga: Ja du har nog rätt, jag har ingen aning om hur det är att föda barn, nejmen! Vem är det där?? *peka på Alexander* Mitt barn?? Nej det kan inte stämma för jag har inte klämt ut honom, inte vad jag kan komma ihåg iallafall. Vi var inne på bb och jag kollade på film men sen fick vi åka hem och inget hände? Märkligt.
Vad är det med männskor och deras behov avv hävda sig och alltid vara värre, ha lite ondare, vara lite sjukare, bättre, tjäna mer, smartare osv.
Visst är det bra att sträva efter bra saker som att vilja vara smart tex. men man behöver ju inte trycka upp det i ansiktet på folk.
Låt folk få ha sina upplevelser ifred och sluta få andra föräldrar att känna skuld föratt det går bra för dem.
Om nån kommer till mig och säger: Fan jag är så glad att min förlossning gick bra, det tog bara 3 timmar! Då skulle jag svara: Åh va skönt för dig att du slapp lida längre än så, hur mår du då?
Typ nåt i den stilen.
Nu ska jag leka lite med barnet som befinner sig här som jag har fött utan att jag kände nånting, fantastiskt!
Öppna förskolan
Dit ska vi imorgon så att Alexandergalningen får härja av sig med jämnåriga, vi får ha en lektion innan vi går in den här gången om att man inte får slå eller dra omkull andra ungar. Glömde ta den innan vi klev in förra gången och han lyckades ju göra just dom grejjerna såklart.
Börjar ana en liten madman i min son, han har bråttom med allt som han kan ha bråttom med
Nu går han ju nästan hela tiden och det går fortare och fortare, han började ju gå innan han blev tio månader men endast om man lurade honom genom att hålla något åtråvärt föremål framför honom i luften som han kunde stappla sig fram föratt ta. Sen kom han på att vi bara försökte lura honom att gå så han började vägra och blev skitsur. Men vid 10½ månad knallade han helt på egen hand omkring i lägenheten och nu springer han nästan fram... var det nån som sa att det går fort?? No shit! Jag har redan börjat fila på gästlistan för hans studentmiddag.
Imorgon ska vi även hälsa på min faster Tina och kanske även kusin Albin om han är hemma, hoppas hon inte har allt för mycket supertunna glasfigurer eller dyl på typ en meters avstånd från golvet då Alexander har en förmåga att hitta allt som är farligt eller dyrt som han då ska kasta eller stoppa i munnen. Jag vet att alla barn är sånna men han är extrem, jag är helt säker på att han vet precis vad han får och inte får innan man ens har uttalat ordet Nej eller ajaj (vilket han fullständigt skiter i 97% av gångerna)
Midsommar häner över mig, ska jag ut i skogen eller ska jag vara hemma? En del av mig vill ju härja i skogen mer bästa Bergsten (men hon får inte upp mig på sin pakethållare för sämre cykelförare får man leta efter, tur att hon är överlägsen på allt annat så det inte ens märks!) Hur som helst så är det även en del av mig som är lat. Bekväm. Rädd för bakfylla och föratt bli borttappad i skogen men jag tror första delen vinner endå. Måste kolla lite mer och fundera lite mer.
Peace and love står jag i baren på torsdagen, resten skiter jag i så vi kanske ses då om det nu är någon som läster denna glest uppdaterade blogg!
Tjing!
Världens kassaste bloggare?
Det borde nog vara jag det.
jag tror det beror på att jag vill sitta ensam hemma när jag ska skriva och det är inte så ofta min ensamtid passar ihop med att min son kan leka snällt brevid medans jag får skriva. Han tycker att han har lika stor rätt att skriva i min blogg som jag men ingen skulle ju fatta nåt av det han skriver så jag brukar inte dela med mig av nåt utrymme. Då blir han sur. På riktigt.
Men nu sover han och då är det bara att köra!
Igår var vi och hälsade på min gammelfarmor och farfar, Alexander tyckte det var dags att möblera om i skåpen och lite annat men annars var han ganska lugn.
På shemat idag är det umgåsning med Madde och Sidney i parken bortanför oss. Fan att vi inte ägern nån termos! Jag vill ju ha kaffe med mig...
Dagens I-landsproblem alltså.
Till hösten börjar Lill på dagis också och jag ska börja jobba halvtid, back to Bolanche again to the Nilfisken =)
Det är ju inte mitt drömyrke att städa igen men det är ett bra jobb endå, jag kan styra mina arbetstider lite, Jag jobbar med Sanna, Alexander behöver inte gå på dagis mer än på halvtid till en början så det känns bra.
Jag måste få lite mer tid på mig att hitta ett passande heltidsjobb så det är ju perfekt att kunna göra såhär tills vidare. Tur att Sanna hade mig i åtanke där =)
Nej nu ska jag ringa försäkringskassan o kolla hur reglerna är för att jobba halvtid och ta ut mammaledigt på halvtid. Det är säkert inte så bara det inte....
Inte konstigt att skogen försvinner, tänk alla papper som går åt till byrokratin i detta land.
Tål att tänkas på.
jag tror det beror på att jag vill sitta ensam hemma när jag ska skriva och det är inte så ofta min ensamtid passar ihop med att min son kan leka snällt brevid medans jag får skriva. Han tycker att han har lika stor rätt att skriva i min blogg som jag men ingen skulle ju fatta nåt av det han skriver så jag brukar inte dela med mig av nåt utrymme. Då blir han sur. På riktigt.
Men nu sover han och då är det bara att köra!
Igår var vi och hälsade på min gammelfarmor och farfar, Alexander tyckte det var dags att möblera om i skåpen och lite annat men annars var han ganska lugn.
På shemat idag är det umgåsning med Madde och Sidney i parken bortanför oss. Fan att vi inte ägern nån termos! Jag vill ju ha kaffe med mig...
Dagens I-landsproblem alltså.
Till hösten börjar Lill på dagis också och jag ska börja jobba halvtid, back to Bolanche again to the Nilfisken =)
Det är ju inte mitt drömyrke att städa igen men det är ett bra jobb endå, jag kan styra mina arbetstider lite, Jag jobbar med Sanna, Alexander behöver inte gå på dagis mer än på halvtid till en början så det känns bra.
Jag måste få lite mer tid på mig att hitta ett passande heltidsjobb så det är ju perfekt att kunna göra såhär tills vidare. Tur att Sanna hade mig i åtanke där =)
Nej nu ska jag ringa försäkringskassan o kolla hur reglerna är för att jobba halvtid och ta ut mammaledigt på halvtid. Det är säkert inte så bara det inte....
Inte konstigt att skogen försvinner, tänk alla papper som går åt till byrokratin i detta land.
Tål att tänkas på.
After work?
Idag ska jag, min syster, Robert aka Bjuggen och Roger Olsson gå på after work. Sitter det ihop eller? Nån ordpolis kanske kan hjälpa mig med en kommentar senare? Hur som helst, after work alltså... eller blir det after child för mig? För jag workar ju inte idag.
Det ska iallafall bli supertrevligt att sitta med vuxna människor och prata om icke-barn saker även om jag älskar att berätta om min sons framsteg så kan det vara skönt att komma ur den världen lite.
Mamma-värlen alltså. Tänk att jag sa det! Oj vad många på familjeliv som skulle vilja annmäla mig till soc nu och säga: Människan ska inte ha barn! Hon vill ju ha en egen identiten också och det är ju förbjudet! Hon är ju för guds skull mamma nu! Plocka av henne den stackars ungen på en gång och placera honom hos nån som kommer amma honom tills han är 12 åtminstonde så han får i sig alla antikroppar han behöver!
Serriöst, jag är så less på alla prettomorsor så jag kan spy. Inte göra si och inte göra så. Varför skickar dom inte med en regelbok/bruksanvisning på bb? Jo föratt alla är olika, barn som vuxen och det som är rätt för mig är kanske fel för grannen men inte "fel" för det.
Jag har sett massa olika kategorier av mammor och jag tror jag tillhör nog den där som säger: äh det ordnar sig. Jag oroar mig väldigt lite, ja visst nu ska jag inte ljuga er fulla, jag oroade mig kopiöst i början när han var helt ny och jag inte hade någon kolla på vilket grin som betydde vad och undrade om gallskriket var livshotande?
Ja ni fattar. Så ok, sån är jag och skillanden på min kategori och några andra är att jag inte ser dömmande på andra mammor/pappor. Visst skulle jag göra det om jag såg nån slå sin unge eller skrika så öronen trillade av barnet, men annars icke. Låt alla få köra sin grej liksom. Det är väl så individer skapas har jag fått för mig? '
Sådär nu har moraltanten talat hahaha
Vilken härlig dag.
Den började ju bra iallafall.
Tog en promenad på egen hand och svettades, nu får det fan vara nog med lateriet! Jag börjar ju flåsa av att gå upp för trapporna t.om, då har det gått för långt. man tror liksom att man ska "ta tag i det" men det händer ju inget när man har blivit begåvad med noll diciplin så jag tvingar ut mig numera. Kanske är det som kallas diciplin iof.. jaja.
Sen gick Jag o Alvin o Lill till parken o härjade lite. Gunga gick bra för the tiny master men när det kom till att sitta i gruset o känna med fötterna så blev det superläskigt så han fick väl sitta i vagnen o titta på istället.
Jag antar att gruskornen ser större ut ju mindre man är?
Sen åkte Alvin hem till sin mamma och Jonas åkte o repade där han fortfarande befinner sig och jag hade en prefekt plan som lyder som följer:
Mata Lill full med gröt
Bada honom trött
Göra mat till mig o äta medans han sitter trött o leker brevid
Välling o natten
Det var min plan.
Här kommer Alexanders:
Fram till punkt 3 är han med på noterna men sen tycker han att det är en skitbra idè att välta ut min mat på stolen och golvet när jag är i köket o hämtar vatten (hur han ens nådde upp till bordet fattar jag inte)
Sen när det var upptorkat och jag hade tröstat en vettskrämd unge så bestämmer han sig föratt kräkas på hela sig själv.
Alltså, jag fick tvätta en nybadad unge igen, äta en tredjedel av min mat som låg kvar i tallriken och sen natta honom.
Sen att tv:n ballade ur också är ju bara pricken över i så jag sitter nu och väntar på att datorn ska sprängas, att katten ska skita i våran säng och att jag ska få magsjuka eller något liknande. Då vore det ju helt underbart.
Men jag är inte bitter, kom ihåg det.
Tog en promenad på egen hand och svettades, nu får det fan vara nog med lateriet! Jag börjar ju flåsa av att gå upp för trapporna t.om, då har det gått för långt. man tror liksom att man ska "ta tag i det" men det händer ju inget när man har blivit begåvad med noll diciplin så jag tvingar ut mig numera. Kanske är det som kallas diciplin iof.. jaja.
Sen gick Jag o Alvin o Lill till parken o härjade lite. Gunga gick bra för the tiny master men när det kom till att sitta i gruset o känna med fötterna så blev det superläskigt så han fick väl sitta i vagnen o titta på istället.
Jag antar att gruskornen ser större ut ju mindre man är?
Sen åkte Alvin hem till sin mamma och Jonas åkte o repade där han fortfarande befinner sig och jag hade en prefekt plan som lyder som följer:
Mata Lill full med gröt
Bada honom trött
Göra mat till mig o äta medans han sitter trött o leker brevid
Välling o natten
Det var min plan.
Här kommer Alexanders:
Fram till punkt 3 är han med på noterna men sen tycker han att det är en skitbra idè att välta ut min mat på stolen och golvet när jag är i köket o hämtar vatten (hur han ens nådde upp till bordet fattar jag inte)
Sen när det var upptorkat och jag hade tröstat en vettskrämd unge så bestämmer han sig föratt kräkas på hela sig själv.
Alltså, jag fick tvätta en nybadad unge igen, äta en tredjedel av min mat som låg kvar i tallriken och sen natta honom.
Sen att tv:n ballade ur också är ju bara pricken över i så jag sitter nu och väntar på att datorn ska sprängas, att katten ska skita i våran säng och att jag ska få magsjuka eller något liknande. Då vore det ju helt underbart.
Men jag är inte bitter, kom ihåg det.
