Jag har inte tid att vara sjuk, det är drygt, tråkigt och jobbigt samt tidskrävande att tillfriskna.
Tycker det är väldigt onödigt att bli sjuk över huvud taget, jag ser ingen vits i det alls.
Idag har jag haft besök av Jonas mamma aka farmor och hon har fått strömmig och mos till varmrätt och dessert blev blåbärspaj med vanliljvisp... sitter som späck det!
Helgen innehöll övernattning av syskon till mig och kortspel med dom samt tacos, nej jag har inte tröttnat på det än. Iallafall inte den man gör hemma där man väljer hur det ska vara, den man får ute på buffe ger jag inte mycket för om man nu skulle jämföra.
Sen en annan sak, jag såg ett kort på facebook på en tjej som är heeelt normalbyggd, inte ett överflöd av fett eller daller på en enda kvadratcm på hennes kropp och ÄNDÅ måste hon kommentera kortet med att hon är ett fetto.
Varför gör man det? Jag menar, om hon är ett fetto så är jag en blåval med högt bmi isåfall.
Ja, folk kan ha dåligt självförtroende och ätstörningar men blir man blind när man tittar på andra för det? Om jag väger lika mycket som någon jag umgås med och vi är lika långa osv ja ni fattar, om jag då påstår mig vara fet och säger det i den andras sällskap tex. säger inte jag då indirekt att denne också är det? Jag borde väl åtminstonde ha så pass mycket vett i skallen att jag håller det för mig själv vad jag tycker om min kropp just föratt kanske inte så frön i andras huvuden som kanske är helt nöjda med sig själva tills jag kläcker den kommentaren?
Om jag satt brevid någon som var tyngre än mig så skulle jag aldrig i livet få för mig att säga: Gud va fet jag är usch.
Snacka om att släppa ett ton tegelsten på den som sitter brevid och indikera på att denne som då är fetare än mig borde gå hem och slänga all mat och leva på en kopp citronvatten om dagen.
Jag förstår inte vad det är som får folk att slänga ur sig sånna okänsliga saker.
Folkvettet verkar ha försvunnit totalt.
